Torra slemhinnor I underlivet är en mycket vanlig åkomma som nästan hälften av kvinnorna upplever i något skede av sitt liv. De torra slemhinnorna är en följd av att kroppen minskar produktionen av det kvinnliga könshormonet östrogen. Besvären beror på att vävnaderna i slidan och urinröret blir tunnare och torrare och de uppkommer ofta i samband med klimakteriet men kvinnor får ofta symptom av torra slemhinnor även efter klimakteriet då andra klimakteriebesvär redan lättat. Även unga kvinnor kan få problem med torra slemhinnor t. ex. under graviditeten, amningen, då äggstockarna eller livmodern opererats bort eller i samband med användning av p-piller. Även vissa sjukdomar som ledgångsreumatism, Sjögrens syndrom och atopiskt eksem kan förorsaka torra slemhinnor. Symptom på torra slemhinnor är sveda, klåda och irriterade slemhinnor. Det kan också göra ont vid samlag och uppstå slemhinneskador vilket kan minska sexlusten. Torra slemhinnor påverkar även den normala bakteriefloran i slidan vilket kan öka risken för svamp- eller bakterieinfektioner. Bakterieinfektioner är vanligare än svampinfektioner hos kvinnor i klimakteriet och kvinnor som gått igenom klimakteriet. Östrogenbrist påverkar även slemhinnorna i urinvägarna. Det kan leda till att det gör ont när man kissar eller att man måste gå på toaletten oftare. Dessutom kan hormonbristen leda till urininkontinens och öka risken för urinvägsinfektioner. Om man enbart har problem med torra slemhinnor i slidan och urinröret räcker det med behandling i slidan. De läkemedel man använder innehåller en låg mängd östrogen som inte påverkar resten av kroppen, men stärker slemhinnorna i slidan och urinvägarna. Det innebär att nästan alla kvinnor i klimakteriet eller kvinnor som gått igenom klimakteriet kan få en sådan behandling, utan risker. Återfuktande produkter som inte innehåller östrogen passar för alla kvinnor. Fråga apotekspersonalen om råd innan du börjar använda lokal östrogenbehandling om du redan får hormonbehandling (tabletter, plåster eller lokalbehandling). Det är bra att besöka en läkare innan man börjar med lokal östrogenbehandling, om man har en långtidssjukdom t. ex. canser, lever- eller njursjukdom eller hjärt- och kärlsjukdom.